Breakdown..
Igår drog skolan igång så då borde jag väl återigen få lite struktur och rutiner på min vardag antar jag.
Men det är inte enbart en massa praktiska göromål som uppehållit mig faktiskt, jag har haft väldigt mycket att tänka på som skapat mer eller mindre kaos i mitt stora huvud. Det är väldigt svårt att bryta gamla invanda mönster och rutiner, speciellt då det är känslor inblandat. Det jag tror jatt jag kan säga att jag kommit fram till efter alla grubblerier är väl att det är nog rätt ologiskt att försöka TÄNKA sig fram till en lösning på KÄNSLOMÄSSIGA problem, det är ju två vitt skilda ting som går ihop ungefär som olja och vatten.
När det kommer till känslomässiga bekymmer gör man nog bäst i att låta just även känslorna leda en frma till en eventuell lösning. Det är svårt, ovisst och läskigt att inte tänka och enbart följa det som man känner då man inte kan ana hur slutet blir då, men jag tror nog att det blir bäst då i alla fall. Jag försökte resonera och tänka först, men då vart man ju intedirekt klokare, sjukt jobbigt bara..
Allt detta kanske låter kryptiskt och lösryckt , men då är det bara för att jag numerea har kastat iväg min hjärna och försöker lita till att mitt hjärta kan styra mig dit jag ska ändå.
..i alla fall tills vidare..