duktig bebis

tiden går så fort samtidigt som att den går jätte långsamt. konstigt.

Jag har aldrig varit bra på att väta. ibland är jag otåligheten personifierad. men ja, det här med att vänta barn går ju väldigt mycket ut på att just vänta och det är ju inte så mycket man kan göra åt det, för en gångs skull spelar det ingen roll hur mycket man tjatar eller förhandlar. Men samtidigt så är ju hela upplevelsen väldigt mysig i sig också och jag kommer troligtvis att sakna den när den väl är över också så jag försöker njuta så gott det går. Har fått lite krämpor här och var men i övrigt så njuter jag. 
Och igår fick jag veta av barnmorskan att vi har en duktig bebis som vänt sig upp och ner. skönt att höra att hon är duktig, det börjar bra. Och jag har ju hört att dom ska vända sig, men jag kan ändå inte låta bli att undra om det verkligen är bra att ligga upp och ner så där länge? är det inte farligt att få blod i hjärnan?borde jag motverka detta lite genom att stå på huvudet lite mer regelbundet? eller åtminstone vara horisontel så ofta som möjligt? eller så ska jag kanske bara lita på att lilla Mini vet vad hon håller på med.. så konstigt allt det här.. jag har en liten människa inuti mig!!
#1 - - Emelie:

😀 klart du ska stå på huvudet så mycket du kan nu...