Tillkortakommande

Nu känner jag mig otillräcklig, känner mig halv, som ett tillkortakommande, som en synskada. Begränsad. 
Varför?
Vi var på IKEA idag jag och min kära make och köpte bland annat en ny tvättkorg som man såklart ska montera ihop själv. Lagom tills vi kom hem fick min stackars kärlek feber och blev allmänt utslagen, han sa att han kan sätta ihop allt sen så fort han inte känner sig febrig längre.
Klart han ska vila.
Men jag är ju inte sjuk. ( Elller är jag det?) 
Tvättkorgen är pytteliten och hallå, bara en tvättkorg, inte någon friggebod eller något, hur svårt kan det vara?
I god tro plockar jag upp allt ur kartongen men ser att det var oväntat många skruvar och väldigt, för mig, obegriplig, instruktionsbok. Så ber stackars sjuklingen om han kan syntolka manualen åt mig bara så gör jag resten.
Men det kunde jag inte. Det var för svårt. Jag gillar inte att ge upp, mmen gjorde det nu. Jag såg för dåligt och det suger. Det är bara en tvättkorg, jag vet och han fixar den när han mår bättre, men JAG ville kunna, jag trodde att jag kunde. 
Erkänner mig härmed slagen av en tvättkorg, ska krypa ner i sängen nu och snurvla ikapp med min man - fast jag snörvlar av en annan anledning..