2011-12-28 | 02:02:15

Mitt sovrum är i karantän

Nu känner jag mig lite som mannen i ett dysfunktionellt förhållande, jag sover nämligen på soffan inatt. Fast nu var jag ju ganska generaliserande, som att det bara skulle vara män som gör det föresten, jag är ingen man (!) och har ändå sovit på soffan otaliga gånger när det varit turbulent hemma.. inte för att det hade något som helst me saken att göra, håll dig till saken Fille.

Nu är det alltså inte turbeulent hemma, så schizofren är jag inte att jag skapar drama med mig själv nämligen. MEN däremot fortsätter mitt hemmafiande och nu är det mitt rums tur, närmare bestämt taket målas och stukatur stylas. Alltså är hela rummet inplastat, och då menar jag hela! Det ser ut som en karantän där. Därav valet att hellre sova på soffan, känns som att jag har typ ebola eller något om jag ligger i den sjuksängen under alla penslar och målarfärg. För att inte nämna att hunden skulle väl få blonda slingor lagom tills han vaknat om vi låg där..

Nu är det ju faktiskt inte riktigt så synd om mig om jag ska vara ärlig, min fina roomie har fler än tp fyrtio gånger erbjudit mig att dela säng med henne, men jag har en känsla av att jag och min sidekick skulle hålla henne vaken då hon är en liten prinsessa på ärten som alltså vaknar lätt.

Så nej, jag är inte förvisad till soffan av någon påhittadpartner eller någon annan heller för den delen, jag är väl bara en liten martyr.
2011-12-22 | 02:54:40

Och här är min verksatd, eller nej vänta, ...

201112181504 (MMS)

Och här är min verksatd, eller nej vänta, det är ju mitt badrum ju!

2011-12-22 | 02:53:06

Detta kaos är vad som numera är istället f...

201112181505 (MMS)

Detta kaos är vad som numera är istället för mitt vardagsrum. Och ha då i åtanke att detta bara är en liten bild, och återspeglar inte alls den kaotiska verkligheten på ett adekvat sätt.

2011-12-22 | 00:26:02

Jag är nog inte allsmäktig, alltid..

Jag hade inte tänkt att blogga igen förens jag hade något positivt att rapportera, förens jag hade något att skriva till er kära läsare som jag kunde vara stolt över. Det vill säga förens jag hade gjort klart den där tentan som jag pratade om sist meddelade mig till omvärlden.
Den är inte klar.
Därför har jag inte hört av mig.

Som en skamfläck känner jag mig.

Men det tar för lång tid, jag skämms bara ännu mer när jag ser er trogna läsare besöka mig här dag in och dag ut utan att ha fått något för besväret, så jag skriver i alla fall.

Det har varit för mycket stress, negativ stress, och jag orkar inte med det..ÄNDÅ drar jag igång fler projekt och slänger upp fler bollar i luften hela tiden. Senaste i raden är mitt renoveringsprojekt jag har dragit igång hemma. KAOS är dom ord jag nu bäst kan beskriva mitt hem med. Man lekeer (varken man vill eller inte) inte nudda golv när man ska ta sig någonstans i hemmet, alla dörrar står där dominte ska stå, alla möbler står där jag INTE hade sagt åt dom att stå och alla saker ligger ungefär precis överallt, EXAKT hela badrummet är belamrat med diverse byggarbetsplats verktyg som man får försöka inte duscha på..och ja..vet inte riktigt hur mycket mer jag kan beskriva detta kaos. Ha även i åtanke att detta är precis i dagarna före jul då det ska råda julefrid..
Istället är detta första året i hlea mitt liv då jag inte har en enda julateralj uppe, känns konstigt. Och första året någonsin som jag inte känns minsta julpirr i magen ännu, jag somi vanliga fall brukar bli lite smått jul lyrisk redan i Oktober.. känns sorgligt.

Ska jag vara helt ärlig tror jag att allt detta och min strukturella obalans jag befinner mig i och har befunnit mig i nu en tid egentligen handlar om något annat, något djupare.
Lite som att..ja..Im trying to swim from something thats bigger then me..fast det går inte så bra, för jag är nog rätt liten när allt kommer omkring och jag kanske inte kan kontrollera allt runt mig hur mycket jag än vill och försöker.

Ibland måste nog saker och ting bara få vara,
och göra så ont som det gör..
Jag heter Félicia, är 25 år och bor i Stockholm med min hund och min roomie. Jag både pluggar, jobbar och snart är jag kontaktfamilj också till en liten prinsessa. Med andra ord är jag en grymt upptagen men dock livsnjutande kvinna som inte har tid för någon fritid men däremot allt annat som kan förgylla livet. I denna underbara blogg tänkte jag även förgylla era liv med mina vardagsäventyr. Välkomna till min underbara värld kära ni! Och kom ihåg, allt är enligt Fille.