Enligt Fille i

Love you self. Skulle det ju inte stå. Det finns ju absolut ingen logik i det. Men så står det numera på min fot. Och jag som är felsägningsrättaren nummer ett, har numera en felsägning intatuerad på foten. Det är ju för komiskt. 

Love yourself skulle det stå. Så jag är inte så oroad, det går nog att klämma in ett R där senare.

Varför gjorde jag den? Fick en fixidé här om dagen att jag behövde en text på foten. Så tänkte jag att det är ju faktiskt väldigt viktigt och fint att kunna känna att man älskar sig själv. Hur ska jag kunna älska någon annan om jag inte först älskar mig själv? Hur ska någon annan kunna älska mig och visa mig kärlek om inte också jag visar mig själv kärlek? 
För någon vecka sedan hittade jag min cirka tio år gammla dagbok, och efter att ha läst den kan jag konstatera att jag älskade inte mig själv då. Inte alls. Kontrasten gämfört med idag var faschinerande. Den tydligjorde även för mig att över åren som gått så har jag lärt mig att älska mig själv. Oavsett vad jag gör eller inte gör, hur jag ser ut, vart jag än kommer ifrån eller vart jag än är på väg så är jag bra som jag är. Det är kärlek.

Det är ingen liten bedrift att kunna känna så och jag vill aldrig glömma hur viktigt men också svårt det kan vara. Därav den dagliga remindern i form av en felstavad tatuering på foten. Nu kan den föresten även tjäna ännu ett syfte, nämligen att komma ihåg att man måste kunna skratta i situationer som dessa, vad ska man annars göra?
 
Slutligen vill jag påminna er alla om att ni är fantastiska precis som ni är! Kom ihåg att beröma er själva varje dag också, det finns alltid någon anledning så snåla inte!