Sedan ett antal år tillbaka har jag en grav synskada som jag i denna blogg delar med mig av. Jag tar upp allt från vardagliga företleser, till mina personliga filosoferingar utifrån livet som synskada. Detta med förhoppningen att mina erfarenheter kan vara till stöd, nytta ellernöjeför någon annan. Dock gör jaginte anspråk på att det jag skriver är allmängiltigt för alla personer med synskada - detta är enligt Fille!
Men i huvudsak vill jag locka till skratt genom att bjuda på mig själv, för vad är viktigare än att skratta?
sommaren innebär nog för de flesta en hel del ledighet och lugn och ro misstänker jag. inte för mig, för mig är det nästan mer tvärt om eftersom jag alltid gladeligen tackar ja till i stort sett alla vikariepass som behöver fyllas för att andra ska kunna få sin ledighet och lugn och ro, ni ser vilken god samarit jag är.? nej, jag ska absolut inte klaga faktum är att jag bara i år redan har hunnit med typ sex utlandsvistelser tror jag. men oavsett så har det varit fullt ös i sommar och det gångna tre dagarna som just gått kan ha varit de första helt lediga dagarna utan några som helst inbokningar sedan i början på Juni. så jag kände att jag hade lite quality time att ta igen i form av långa skogspromenader. för om någon på något vis lyckats undg det i denna blogg så kan jag förtydliga att jag gillar att gå, jätte mycket gillar jag att gå, skumt mycket faktiskt. jag har med andra ord ägnat timmar och åtskilliga kilometrar i motionspåren inne i skogen. så pass att jag promenerat hål i strumporna. dom var hela när jag gick hemifrån men saknade helt häl när jag efter dagens 22km äntligen tog av mig skorna. success!
