Enligt Fille i

Vill även dela med mig av att jag har just läst ut en till sjukt inspirerande bok som jag vill rekommendera, Born to run, heter den. Och den är..hmm.. kommer inte ihåg vem som står bakom denna fantastiskt intressanta bok eftersom jag som nänts tidigare har någon slags issue uppenbarligen med att komma ihåg namn på författare. Jag hade för min del aldrig riktigt kunat tro att en sport bok skulle kunna vara fängslande och det absolut inte enligt mig. Men det varr den, fängslande enligt Fille! Den tog upp en del frågor som var rätt tänkvärda, det vill säga till exempel varför springer vi? Ingen jagar oss, vi jag ar ingen men ändå är vi ju faktiskt den enda arten på jorden som samlas i tusentals flera gånger om året för att springa tillsammans. Det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Att vi som art alla mer eller mindre verkar ha något slags inre driv att springa. Ja alltså mer eller mindre. Och detta utan någon uppenbar orsak. Men så visar det sig att svaret ligge i vår evolution. Att det är just vår förmåga att springa så otroligt långt och länge som kanske är just orsaken till att vi blev den dominerande arten. Neandertalarna var vad jag förstått överlägsna oss på många punkter, dom var större, starkare, större hjärnor, bättre helt enkelt på många plan. Men vi har tydligen något som dom inte hade, nackligament och hälsenor till exempel, alltså så kunde vi springa långt också, vi är även den enda arten som kan ta flera steg på ett andetag. Andra springande djur tar ett andetag per steg. Plus att vi är de enda som kan svettas och således reglera v

Därav titeln alltså, vi var födda att springa.Back to our roots maaaan!

Detta förklarar ju kanske också även varför jag fick avsluta min vandring till Västervik själv i höstas, jag ÄR alltså uthålligare än en pitbull :)