Sedan ett antal år tillbaka har jag en grav synskada som jag i denna blogg delar med mig av. Jag tar upp allt från vardagliga företleser, till mina personliga filosoferingar utifrån livet som synskada. Detta med förhoppningen att mina erfarenheter kan vara till stöd, nytta ellernöjeför någon annan. Dock gör jaginte anspråk på att det jag skriver är allmängiltigt för alla personer med synskada - detta är enligt Fille!
Men i huvudsak vill jag locka till skratt genom att bjuda på mig själv, för vad är viktigare än att skratta?
Så, nu har jag alltså varit ute och sprungit igen. Flera gånger sedan sist faktiskt. Ta i trä och så man ska inte ta ut något i förskott men jag tror nästan att jag håller på att utveckla en vana. Hihi! Kände mig så sjukt inspirerad idag, mina nya skalkläder eller vad det heter som jag beställt från Baghera hade kommit så jag kände attt jag hade bra skäl att trotsa vädret. Vilket innebar att jag sprang över en halvmil i snöblandat regn, låter mycket ballare att säga över en halv mil tycker jag än att säga fem och en halv km, lite mer hardcore liksom. Så vi kör på det, ÖVER EN HALV MIL! Jag fick mindre berg av snö som samlades på mina ögonfransar och måste väl alltmer börjat påminna om en förrymd Olof från Disneys Frost (se den om ni inte gjort det föresten). Men strunt samma jag kör på - woohooo! Sen kom jag hem och ville känna mig lite ompysslad så ja, jag gjorde vällling till mig själv. Pinsamt kanske men hög mysfaktor så det så. Efter duschen ville man ju hitta någon trevlig lotion för att fortsätta pyslla om sig själv så jag hittade en söt lite flaska jag inte sett på ett tag och tänkte att den blir bra! Konstigt bara att den skummade så mycket och ville aldrig riktigt gå in i huden..? Nä, för det var ju deschgel... så då tog jag en till duch! Sammanfattningsvis är jag ovanligt ren denna afton.